Det regnar ute och du går ut i trädgården för att kolla till dina plantor. Plötsligt ser du dem, med glänsande slemspår och gnagda blad. Sniglar har varit på besök. Men vilken sorts snigel var det? Och behöver du verkligen oroa dig?
Innehåll
I Sverige finns cirka 20 olika snigelarter, och sanningen är att de flesta av dem inte alls är dina fiender. Faktum är att många sniglar spelar viktiga roller i naturen och bör lämnas ifred. Problemet är att vi ofta klumpar ihop alla sniglar och ser dem som skadedjur, när verkligheten är mycket mer nyanserad.
Vad är sniglar? – Grundläggande fakta om sniglar
Skillnad mellan sniglar och snäckor
Många tror att sniglar och snäckor är helt olika djur, men det är fel. Sniglar är egentligen snäckor fast utan synligt skal. Båda tillhör gruppen blötdjur och mer specifikt landlungsnäckor.
Sniglar har utvecklats från snäckor som gradvis reducerat sitt skal. Hos vissa arter finns rester av det ursprungliga skalet kvar som kalkkorn eller tunna kalkplattor inuti kroppen. Det här har hänt flera gånger under evolutionen, vilket betyder att olika snigelgrupper inte nödvändigtvis är nära släkt med varandra.
Har djuret ett synligt spiralvridet skal utanpå kroppen är det en snäcka. Saknas det yttre skalet helt eller finns bara som rester inuti kroppen, då är det en snigel. Så enkelt är det.
Sniglarnas anatomi och kroppsbyggnad
Andningshål och manteln
Det mest praktiska kännetecknet för att identifiera sniglar är andningshålets placering. Alla sniglar har ett andningshål på höger sida av kroppen, och var det sitter berättar vilken huvudgrupp snigeln tillhör.
Andningshålet sitter på manteln vilket är den korniga ryggskölden. Hos skogssniglar (som mördarsnigeln) sitter hålet framför mitten av manteln. Hos kölsniglar och fältsniglar sitter det bakom mitten. Det här är en av de viktigaste detaljerna att kolla på när du ska bestämma vilken typ av snigel du hittat.
Slemproduktion och rörelse
Sniglar producerar olika typer av slem för olika ändamål. Det slem de kryper på hjälper dem att röra sig och skyddar mot skarpa underlag. De kan också producera mycket mer slem när de känner sig hotade, det är bland annat därför som mördarsniglar blir extra slemmiga när du rör vid dem.
Slemmet innehåller också viktiga signalämnen. Sniglar kan följa varandras slemspår för att hitta mat eller partners. Det är därför du ofta ser flera sniglar på samma ställe, de har helt enkelt följt slemspåren dit.
Sveriges snigelarter – de 20 arterna kartlagda
Skogssniglar (Arionidae)
Skogssniglarnas andningshål sitter framför mitten på manteln. Hos de flesta arter saknas skal helt, eller så finns bara kalkkorn kvar inuti kroppen. I Sverige finns ett tiotal arter av skogssniglar.
Mördarsnigel (Spansk skogssnigel)
Det här är snigeln alla känner till – på gott och ont. Mördarsnigeln kom till Sverige 1975 och har sedan dess spridit sig över hela landet. Den är oftast mörkt brunröd men kan variera från nästan svart till orange. Som vuxen blir den 7-15 cm lång och producerar extremt mycket slem när den störs.
Namnet ”mördarsnigel” kommer från att den ibland äter andra sniglar, men det är inte huvudfödan. Den är allätare och föredrar faktiskt vegetabilisk kost.
Svart skogssnigel
Vår vanligaste stora kolsvarta snigel, även om färgen kan variera till grå eller brun. Den blir sällan mer än 12 cm lång och har kölade upphöjningar på ryggen. Till skillnad från mördarsnigeln lever den främst av svamp och orsakar sällan skador i trädgården.
Mörkbrun skogssnigel
Sveriges absolut vanligaste snigel. Den hittas ofta när folk plockar svamp, eftersom den gillar att äta på svampar. Denna art orsakar mycket sällan problem i trädgården.
Dvärgsnigel
Vår minsta snigelart som blir bara 1-2 cm lång. Den föredrar fuktiga lövskogar och hittas sällan i trädgårdar. På grund av sin storlek och levnadssätt upptäcks den sällan.
Kölsniglar (Limacidae)
Kölsniglarna har rester av det ursprungliga skalet som en tunn kalkplatta under manteln. Andningshålet sitter bakom mitten av manteln.
Pantersnigel (Leopardsnigel)
En av våra största sniglar och kan bli över 15 cm lång. Den har fått sitt namn från de fläckiga teckningarna på manteln och kroppen. Pantersnigeln är kulturbunden och finns främst i trädgårdar och parker.
Många tror felaktigt att pantersniglar äter andra sniglar och kan hjälpa mot mördarsnigeln. Det stämmer inte då pantersnigeln äter främst dött växtmaterial och snigelägg, men inte levande sniglar.
Gråsvart kölsnigel
En av de få fleråriga snigelarterna. Den övervintrar som vuxen genom att gräva ner sig i jorden. Kan bli ganska stor och lever i flera år.
Fältsniglar
Åkersnigel
En art som verkligen kan orsaka skador, särskilt på jordbruksgrödor. Åkersnigeln var faktiskt det stora problemet innan mördarsnigeln kom. Den visar sig senare på sommaren men är aktiv långt in i november, vilket gör den problematisk för höstsådda grödor.
Svarthuvad snigel
En relativt nyupptäckt invasiv art som kan uppträda i stora antal. Vi vet ännu inte så mycket om dess skadeverkningar, men den håller definitivt utkik efter.
Masksniglar (Boettgerillidae)
Masksnigel
En mycket ovanlig syn eftersom den lever underjordiskt. Den är ljusgrå och maskliknande, därav namnet. Arten introducerades på 1970-talet och har spridit sig främst i västra Sverige.
Var hittar man sniglar i Sverige?
Bästa biotoper för snigelletning
Sniglar är känsliga för uttorkning och trivs bäst på skuggiga, fuktiga platser. För blött får det dock inte vara. I Sverige är det bara en art, sumpsnigeln, som lever i kärr och längs sjöstränder.
Fuktiga lövskogar
Skogar med mycket örter och förna hyser ofta många snigelarter. Här hittar du framför allt de inhemska arterna som mörkbrun skogssnigel och svart skogssnigel.
Trädgårdar och parker
Äldre trädgårdar och parker har faktiskt den rikaste snigelfaunan. Här samsas inhemska arter med introducerade, vilket skapar en blandning av olika arter på samma plats.
Geografisk utbredning av sniglar
Flest arter i södra Sverige
I princip alla svenska snigelarter finns i Skåne. Ju längre norrut du kommer, desto färre arter hittar du.
Sniglar i Norrland och fjällen
Även i Lapplandsfjällen finns sniglar, dock bara tre arter. De har anpassat sig till det hårda klimatet och klarar kyla bättre än sina sydliga släktingar.
När är bästa tiden att leta sniglar?
Nattaktiva vanor
Vill du verkligen se sniglar och mycket sniglar(!) ska du ge dig ut på natten. De flesta arter är nattaktiva och kryper då omkring på jakt efter mat eller partners. Du ser ofta sniglar som kryper på trädstammar eller högt upp på blad och växter.
Sensommar och höst – optimal tid
Bästa tiden på året för snigelspaning är sensommar och höst. Då finns vuxna individer av alla arter, och den fuktigare höstluften gör att fler vågar sig fram.
Sniglarnas livscykel och beteende
Fortplantning och äggläggning
Hermafroditer – dubbelkönade djur
Alla sniglar är hermafroditer vilket betyder att de är både hanar och honor samtidigt. Det betyder att vilka två sniglar som helst av samma art kan para sig med varandra. Smart system när det gäller att hitta en partner!
Parningsbeteende
Vissa arter har spektakulära parningsritualer. Pantersnigeln hänger till exempel ner från en slemtråd när den parar sig, ett av naturens mest imponerande skådespel om du har turen att bevittna det.
Äggläggning och utveckling
De flesta sniglar lägger sina ägg i jorden. Mördarsnigeln lägger cirka 400 gråvita ägg totalt, som kläcks efter ungefär två veckor. En nykläckt snigel är bara cirka 1 cm lång och blir könsmogen efter fem till sex veckor.
Överlevnadsstrategier
Övervintring hos olika arter
Olika snigelarter har helt olika strategier för att överleva vintern. De flesta lever bara en säsong och övervintrar antingen som ägg eller som juveniler.
Skogssniglarna övervintrar som unga individer. De vuxna dör på hösten efter att ha lagt ägg. Fältsniglarna övervintrar oftast som ägg, även här dör de vuxna på hösten.
Bara de stora kölsniglarna, som pantersnigel och gråsvart kölsnigel, lever flera år och övervintrar som vuxna genom att gräva ner sig i jorden.
Födoval och näringsekologi
De flesta sniglar är allätare men föredrar vegetabilisk kost. Många äter gärna dött växtmaterial, svamp och multnande organiskt material. Det gör dem till viktiga nedbrytare i ekosystemet.
Vissa arter är mer specialiserade. Svart skogssnigel föredrar svamp, medan åkersnigeln gärna äter färska gröna växter – därför blir den problematisk för odlare.
Problematiska sniglar – invasiva arter i Sverige
Mördarsnigeln – Sveriges största snigelplåga
Spridningshistoria sedan 1975
Mördarsnigeln kom till Skåne 1975, troligtvis med import av jord och växter från kontinenten. Spridningen inom Sverige fortsätter på samma sätt genom transport av jord, plantor och trädgårdsavfall som innehåller ägg eller små sniglar.
Det här förklarar varför mördarsniglar plötsligt kan dyka upp på platser långt från kända populationer. En enda kruka med jord kan innehålla dussintals snigelägg.
Kännetecken och identifiering
Mördarsnigeln är svår att identifiera enbart på utseende eftersom den varierar så mycket i färg. Det säkraste tecknet är att den uppträder i stora antal och är extremt slemming när den störs. Andningshålet sitter långt fram på höger sida av manteln.
Skador på trädgårdsväxter
Under gynnsamma förhållanden (mild vinter följt av fuktig sommar) kan mördarsnigeln explodera i antal. Då blir skadorna på trädgårdsväxter verkligt påtagliga. De äter brett och tar sig an det mesta – från salladsblad till hostlöv.
Andra problematiska arter
Åkersnigel och jordbruksskador
Innan mördarsnigeln etablerade sig var åkersnigeln det stora problemet för odlare. Den är särskilt problematisk för höstsådda grödor eftersom den är aktiv sent på säsongen.
Svarthuvad snigel – ny invasiv art
Svarthuvad snigel upptäcktes som ny art i Sverige 2019, men finns troligtvis sedan 2015. Den kan uppträda i stora antal, men vi vet ännu inte hur stora skador den orsakar.
Nyttiga sniglar – arternas ekologiska betydelse
Nedbrytare i ekosystemet
De flesta sniglar spelar viktiga roller som nedbrytare. De äter dött växtmaterial, multnande löv och annan organisk materia och hjälper till att återföra näringsämnen till jorden. Utan dem skulle skogen fyllas av dött växtmaterial.
Föda för andra djur
Igelkottar och sniglar
Igelkottar äter gärna sniglar och kan konsumera stora mängder under en natt. De är en av få djur som verkar opåverkade av snigelns slem.
Fåglar som äter sniglar
Trastar, koltrastar och andra fåglar äter sniglar, särskilt under häckningssäsongen när de behöver proteinrik kost till ungarna.
Grodor och andra predatorer
Grodor, ödlor och många insekter äter små sniglar och snigelägg. Ett rikt djurliv i trädgården hjälper till att hålla snigelpopulationen i balans.
Vilka sniglar ska inte bekämpas
De flesta inhemska snigelarter bör lämnas ifred. Svart skogssnigel, mörkbrun skogssnigel och de flesta andra inhemska arter orsakar sällan problem och fyller viktiga ekologiska funktioner.
Fokusera bekämpningsinsatserna på de verkligt problematiska arterna: mördarsnigel, åkersnigel och eventuellt svarthuvad snigel i områden där den förekommer.
Artbestämning av sniglar – guide för nybörjare
Viktiga kännetecken att observera
Andningshålets placering
Det här är det absolut viktigaste kännetecknet. Andningshålet sitter alltid på höger sida av manteln. Sitter det framför mitten är det en skogssnigel, sitter det bakom mitten är det en köl- eller fältsnigel.
Mantelns struktur och färg
Manteln, den korniga ryggskölden, varierar mellan arter. Vissa har slät mantel, andra har kölade upphöjningar eller koncentriska ringar.
Kroppsstorlek och proportioner
Storleken hjälper till att skilja arter åt, men kom ihåg att unga sniglar är mycket mindre än vuxna. En liten ”mördarsnigel” kan vara en helt annan art.
Vanliga förväxlingsarter
Mördarsnigel förväxlas lätt med röd skogssnigel och svart skogssnigel. Pantersnigel kan förväxlas med andra kölsniglar när teckningarna inte är tydliga.
Användbara verktyg för artbestämning
Artdatabankens snigelnyckel
Artdatabanken har en utmärkt onlinenyckel för sniglar. Den guidar dig steg för steg genom artbestämningen baserat på konkreta kännetecken.
Fotografering för bestämning
Ta alltid bilder på både manteln och hela snigeln från sidan. Fotografera gärna andningshålet extra tydligt – det är ofta avgörande för bestämningen.
Sniglar i trädgården – hantering och bekämpning
Förebyggande åtgärder
Biotophantering
Minska fuktiga gömställen nära känsliga växter. Undvik att vattna på kvällen när sniglarna blir aktiva. Håll gräset kort runt odlingsbäddar.
Barriärmetoder
Kopparband, krossade äggskal och andra fysiska hinder kan fungera mot vissa arter, men är sällan 100% effektiva. Kombinera gärna flera metoder.
Selektiv bekämpning av skadearter
Manuell bortplockning
Enklaste och mest selektiva metoden. Gå ut på kvällen eller tidig morgon med en ficklampa. Plocka bara bort de problematiska arterna och låt de andra vara.
Nematoder mot sniglar
Nematoder är mikroskopiska rundmaskar som parasiterar på sniglar. De fungerar bra mot mördarsnigel och åkersnigel men påverkar inte inhemska arter lika mycket.
Naturliga bekämpningsmetoder
Uppmuntra naturliga fiender genom att skapa boplatser för igelkottar, fågelholk och dammar för grodor. En balanserad trädgård reglerar sig själv på sikt.
Snigelfall och andra fångstmetoder
Ölfällor lockar sniglar men drabbar också nyttiga arter. Använd dem bara om du har stora problem med mördarsniglar. Placera fällorna långt från känsliga växter.
Snigelforskning och framtiden
Klimatförändringarnas påverkan på sniglar
Mildare vintrar och fuktigare somrar gynnar invasiva arter som mördarsnigeln. Samtidigt kan extremväder skada känsliga inhemska arter.
Nya invasiva arter att hålla utkik efter
Grön källarsnigel och fläckig vinbergssnäcka är två nya arter som etablerat sig i Sverige. Håll utkik efter ovanliga sniglar och rapportera fynd till experter.
Aktuell forskning om sniglar i Sverige
Forskare studerar spridningsmönster, genetisk variation och effektiva bekämpningsmetoder för invasiva arter. Medborgarforskning spelar en viktig roll i att kartlägga arternas utbredning.
Vanliga frågor om sniglar (FAQ)
Är alla sniglar skadliga?
Nej, definitivt inte. Bara några få arter orsakar verkliga problem i trädgården. De flesta inhemska arter är nyttiga som nedbrytare och föda för andra djur.
Hur skiljer man snigel från snäcka?
Snäckor har synligt spiralvridet skal utanpå kroppen. Sniglar saknar yttre skal eller har bara rester kvar inuti kroppen.
Varför har sniglar så mycket slem?
Slemmet hjälper dem att röra sig, skyddar mot skarpa underlag och används för kommunikation. Extra mycket slem produceras som försvar när de känner sig hotade.
Kan sniglar överföra sjukdomar?
Inhemska sniglar överför sällan sjukdomar till människor i Sverige. Vissa tropiska arter kan vara värdar för parasiter, men det är inte relevant för våra svenska arter.
Sniglar är fascinerande djur som förtjänar mer respekt än de oftast får. Genom att lära dig skilja mellan olika arter kan du fokusera dina insatser på de verkligt problematiska arterna och samtidigt uppskatta de många nyttiga sniglarna som bidrar till en hälsosam trädgård och frisk natur. Med rätt kunskap blir sniglar från att vara ett oprecist problem till att bli en hanterbar del av trädgårdens ekosystem.
